ÅRETS GÄDDA?

milsbobloggen Skapad av Leif Gustafsson tis, juli 31, 2012 17:49:38

gädda

Andreas Werpers, Svensgården, Milsbo har årets rekord i Övre Milsbosjön, än så länge.

Vikt 7,50kg och längd 104cm på kastspö från bryggan.

Vattenkvaliteten i Milsbosjöarna/Länsstyrelsen

milsbobloggen Skapad av Leif Gustafsson ons, juli 25, 2012 11:47:37

På begäran lägger jag in länsstyrelsens kommentar från 2011

Övre Milsbosjön 1(3)
2011-10-12
Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.lansstyrelsen.se/dalarna Plusgiro 6 88 19-2
Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post dalarna@lansstyrelsen.se Bankgiro 5050-5858
Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr 202100-2429
Miljöenheten
Malin Spännar
Direktnr 023-818 40
Faxnr 023-813 86
malin.spannar@lansstyrelsen.se
Till boende i Milsboåns avrinningsområde
Information angående algblomning i Övre
Milsbosjön
Under sensommaren fick Länsstyrelsen ett flertal samtal från boende kring Övre
Milsbosjön. Algblomning och ett kraftigt minskat kräftbestånd har lett till oro
kring sjöns vattenkvalitet. Därför tog Länsstyrelsen den 1 september vattenprov
från yta och botten samt gjorde undersökningar av syreprofil och växtplankton. I
detta brev berättar vi om provtagningen och vad vi hittills kan se utifrån den
provtagning som gjorts.
Med algblomning menas massförekomst av planktonalger eller cyanobakterier.
Det går bara att spekulera kring varför Övre Milsbosjön blommat just i år. För att
massförekomster ska kunna uppstå krävs det att tillgången på näring (fosfor och
kväve) är god. Blomningen gynnas också av starkt solljus, värme och lugnt väder
(så att sjöns ytskikt inte rörs om).
Yta- och bottenprov
Vattenprov från yta och botten visar vattnets kemi. Det vi är särskilt intresserade
av är vattnets fosforhalt. Tillgången på fosfor är en viktig faktor för att en sjö ska
kunna blomma. Vid provtagningen den 1 september var fosforhalten vid sjöns yta
25 .g fosfor/l. Detta värde är ungefär lika högt som vid de mätningar vi gjort
under åren 2005-2008. Det som skiljer sig mot dessa mätningar är att andelen
fosfatfosfor, dvs. den fosfor som är direkt tillgänglig för växter och organismer,
var högre än vid tidigare mätningar.
Vid botten var fosfathalten betydligt högre, 380 .g fosfor/l. Jämfört med tidigare
mätningar är detta ett ovanligt högt värde. Dessutom var i stort sett all fosfor vid
sjöns botten i fosfatform. Att fosforhalten var så hög vid provtagningstillfället
tyder på att syrgasförhållanden varit dåliga och att stora mängder fosfor därmed
har fällts ut från sjöns bottensediment.
Vid både yta och botten var andelen fosfatfosfor hög vilket kan ha bidragit till att
sjön blommade under sommaren.
Vattenkvalitet i Övre Milsbosjön 2(3)
2011-10-12
Syreprofil
En syreprofil visar från vilket djup sjöns botten har så låga syrehalter att det saknas
djurliv vid provtagningstillfället. Syrefria förhållanden gör också att fosfor som
annars är hårt bundet i bottensedimentet kan frigöras till vattnet. Detta brukar
kallas för intern gödning av sjön och kan gynna en masstillväxt av planktonalger
och cyanobakterier.

Karta saknas.
Kartan visar hur syreförhållandet var i Övre Milsbosjön den 1 september.
Kurvorna visar sjöns djup. De mörka partierna visar att det är syrefria
förhållanden från 6 meters djup och neråt.
Syreprofilen vid undersökningen den 1 september liknar de mätningar som gjorts
under augusti månad 2005 och 2007. När vattentemperaturen sjunker senare
under hösten brukar en omblandning av vattnet ske som syresätter hela
vattenmassan.
Att undersöka sjöars syreprofiler är inget som sker med fasta intervall så det har
inte gjorts några undersökningar av hur det sett ut vintertid under de senaste två
säsongerna. Dessa vintrar har varit långa och kalla med tjocka istäcken som legat
länge. Det finns en möjlighet att syreförhållanden under dessa vintrar varit särskilt
svåra vilket kan ha påverkat sjöns kräftbestånd negativt. Dåliga syreförhållanden
kan också ha bidragit till att stora mängder fosfor frigjorts från sjöns
bottensediment vilket gynnar en massproduktion av planktonalger eller
cyanobakterier.
Vattenkvalitet i Övre Milsbosjön 3(3)
2011-10-12
Växtplankton
Resultatet från detta prov visar vilken typ av planktonalger eller cyanobakterier
som har orsakat blomningen i sjön. På detta sätt kan vi också få reda på om det är
en art som kan bilda gifter. Av de blomningar som sker i Sverige antas mellan en
tredjedel och hälften kunna bilda gifter. Tyvärr får vi inte svar på dessa analyser
förrän under våren 2012. När svaret från undersökningen kommer återkommer vi
med information i ett brev till er.
Via följande länk finns tillgång till information om algblomningar:
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikat
ioner/2005/ICBV_algblomningsbroschyr.pdf
På livsmedelsverkets hemsida går det att läsa mer om de gifter som kan
produceras när sjöar blommar. http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-ochsvar
/Saker-mat/Cyanobakterier-bla-grona-alger-och-deras-gifter/
Uppföljning
Det närmsta året kommer vi att följa upp syrgasförhållanden och fosforhalter i
Övre Milsbosjön.
Vänliga hälsningar
Malin Spännar
Miljöenheten Länsstyrelsen

Historiska bilder 7, 8

milsbobloggen Skapad av Leif Gustafsson lör, juli 07, 2012 15:49:55

Bild 7 Rösåsen invigning ?

torninvig

 

Bild 8 Rösåstornet Grabb Maja Andersson och Elly Olsson g Hansson 1940-45

damer tornet ella maja